#

det blir ett mycket litet skal
ett fosterställningsemblem
ett embryo innanför täta väggar
skottsäkra ögonhålor
spegelkross att gå omkring på i rummet
därför stannar vi bäst i sängen
med sängkläderna runt fotleder och armar
jag är ett skal mycket litet
omsluter mig själv
kringsluter
omgärdar mitt mellangärde skyddar för slag
som ett slag i magen
jag är ett slag i magen
äter alger som en fisk
andas vatten trampar luft
stampar allt som oftast still på samma ställe

#

trötta vändningar
undrar hur många gånger
och om det går att få bitarna att passa ihop
utan att skarva allt för mycket

det gillas att generalisera
jag raljerar
jag går med dig för att
och sen lämnar jag dig för att

jag kan gå evighetslångsamt
skriva mycket objektivt
utelämna alla detaljer
endast lämna en skiss

sen hemligheterna kvar på skrivbordet
åt alla andra att gå och lukta på

det storaeviga är inte alltid så snabbt i vändningarna
att en evig poet efter en annan
och alla orden som ramlar om varandra och försöker få makt
jag letar jaktmarker som varit gömda

som om att vi
är lite trötta i vändningarna
att jag kanske vill landa
en pusselbit bakom örat
och en som springer över vattnet över ån
över alla åkrar och ängar

#

sådan utsliten tematik
jag kan gråta
jag kan hata
jag kan dö
jag kan leta efter ögonkast, leta stygn att sprätta, laga mat
jag kan göra dig illa sedan göra mig förstådd igen

när vi gör ont handlar det alltid om att vi egentligen inte fattar
jag kan slipa
jag kan borra
jag kan använda min makt att dö
jag kan bli någon att dö för
kan göra ont

det finns gräs
staket på vilkets andra sida det alltid växer
det finns teknik för hur man hoppar över
hoppar över t-banespärrarna
hoppar över ett viktigt ord i rättan tid jag hoppar
jag hoppar!
jag hotar med att hoppa

det är en ändlös tematik, jag vet att jag har skrivit om det tidigare
om liv och o-liv och saker vi kan hitta ovanpå
bortom eller däremellan
jag letar alltid där emellan
tror att jag är smartare då
att jag kanske har fattat
jag har inte alls fattat
livet som ändlös tematik

ibland är jag så utsliten