#

i hela världen finns inte en plats som här
jag kan känna det i alla ådrorna
jag kan känna det i alla kroppar
jag kan se det i alla deras ögon och jag kan
i himlen flyger fåglarna och flygplanen gör linjer
det går linjer runt kring ögonen
jag kan sätta ackord till
det finns möjligheter och sprickor emellan det helgjutna det finns saker som når över gränser, ord
jag undrar om jag fortfarande kan skriva
jag undrar om jag kan skriva längre
jag undrar om jag kan fortsätta skriva
det heter skarvar
jag letar skarvar och går på skaren på snön
jag letar mig till stora isar som en hund
springer över öppna vidder som en hund
jag letar efter spår att följa som en hund
jag kanske borde ha koppel
ha ett halsband med nummer och namn
jag kanske borde skaffa mig en borrmaskin
lära mig pentetrera
skaffa stavningskontroll
i hela världen finns inte en plats som den här
jag vet det och kan ändå inte resa

#

det är sotet bakom värtaverket
det är svärtan i kanalerna
det är ett sätt att leva, det är kommunikation
det är ett sätt att överbrygga
ett samröre mellan rädslor
det är beröringspunkter som gör ganska ont

det är att se att väggarna är av papper
att dörren är av glas
att golvet går att stå på
att taket är en himmel

det är att riva
det är att slå sig fördärvad dagen därpå
det är röken från värtaverket
att vara för liten för att räknas men ändå förstå
det är att rimma illa
det är att gå emellan raderna

det är att äta dyra chokladpraliner mycket långsamt
att stå på tolfte våningen och inte vara rädd
det är ganska prepubertalt att skriva om
monstret i magen som ropar
mer choklad!

i små hålrum mellan tegelstenar kan jag växa
speciellt om jag bygger muren själv
den är av papper
den tål inte att det regnar

jag önskar att det blev bra

#

Betyder dethär att jag har rätt att medverka
betyder dethär
Man önskar sig rätten att medverka utan att behöva passa in
Betyder dethär att jag har rätt att dö.
Gör oss verkliga!
Betyder dethär
the way you hate me is better than love, and i'm head over heels

Med detta menar jag att jag alltid blir avbruten.
Man gör det man inte kan låta bli
Att jag hatar sättet på vilket
luggens dagliga ismetamorfos på väg till bussen
Och sättet på vilket -
Och sättet på vilket jag tar plats
på vilken jag sedan kritiseras
Och sättet på vilket
OCH SÄTTET PÅ VILKET
ORDET KULTUR HAR EN NEGATIV KLANG
LENA, ÄR DETHÄR UNDERHÅLLNING LENA
HJÄLP MIG LENA, JAG HITTAR INTE MIG SJÄLV HÄR LENA
jag hittar internaliserat hat och döda parafraser.
borttappade tryck och påfrestningar, bristningar,
visst gör det ont. det gör alltid ont.

Betyder dethär att jag kan tala
Betyder detta att jag, i detta nu, kan åstadkomma ett underverk?
My art is better than your art!
På vilkets väggar jag skriker
På vilkets väg jag alltid blir avbruten
På vilkas brustna vokaler jag hatar:
TOLERANS
ACCEPTANS
DÖDEN
ENTREPENÖRSANDA

#

testar brandvarnaren tre decimeter från örat
har sönder kasettdäcket, det äter upp mitt mycket nogsamt inspelade band. ÄTER.

#klockan två på morgonen går folk ute med sina hundar, alltid upp och ned och i regn och storm och solsken allt för att få oss andra att känna oss dåliga!!!

bestämde mig för att vara i god tid till bussen som sen missades. drack kaffe med skjortan. hatade mig själv lite när jag hittade det oskickade julkortet med TVÅ FRIMÄRKEN (det skulle till utomlands) under högen med MYCKET VIKTIGA PAPPER. skrev ett brev och glömde bort adressen.

UPP OCH NED och så kunde jag inte stava heller

#tack för din medverkan

tack för ditt erbjudande. jag gick hem i stället.

Jag vill skriva biografier över alla jag känner. Sen att nån skriver en över mig. Skriver en massa dagbok just därför kan ingen bli min brevvän också eller flera stycken? Så det finns lite material. Alla kommer vilja läsa.

#Klockan fyra på morgonen är en god tid för sömn. Hundägaren är ute. Det gör mig mindre själv.

#

det välver sig himlar
svarta
flyger skyar. i huvudet finns mest metaforer för någonting som kunde ha varit någonting annat. mest slipar på ord. i huvudet är fullt av meningar som står på kö för att bli skrivna. känner mig ibland som om jag lever genom text, genom mina ord och endast och enbart
därigenom. där igenom

i huvudet är fullt av skyfall och himlavalv, det tar lite för mycket plats
omvandlas i samtal och textrader som alltid låter fåniga skaver och aldrig riktigt räcker till
och orden blir ju alltid overkliga. så fort jag skrivit en rad blir det fiktion. aldrig fakta, bara fiktion. och så: det finns ju inget annat. men om åtminstone
något att gripa om. något handgripligt. kan längta efter att bara göra, inte se eller höra eller tänka bara känna och inte genom ord. bara genom kropp. känslor av kött och blod

himlen välver sig över taket. svart. staden består av ljus, tusentals ljuspunkter i kontrast mot ett lite för kompakt mörker. inga stjärnor. staden ersätter de ljuspunkter som annars utgjort min kontakt med det Stora och Eviga och mörkt metaforiska, i min värld finns bara metaforer
metaforer för det som kunde ha varit min verklighet.

#

första spottlistan 2011

#

rakaxlad
med tunga tinningar som letar sig mot golvet
huvudet så tungt att bära
halsen så tunn att hålla rak
i mina händer: luft
i mina ögon: längtan
i mitt rum en ständig strävan efter annorstädes
städse
gängse ordning
i eftertanke finns ingenting att hämta som jag inte redan borde ha förstått
mellan smala fingrar tvinnas åren
jag bär det alltid med mig: oron, rastlösheten, viljan att bli förstådd
desperation och trassligt hår, gränsen mellan styrka och galenskap, hårfin
på få år går att samla så mycket. på raka axlar läggs oket så tungt.