#

små tecken på att något ska hända

eller börja jaja

kanske avslutas snarare eller det blir ju som en början fast från fel håll

oftast så letar jag snarare efter sluten för då vet jag att nåt ska börja hända

när en väl lämnat detdär evinnerliga

tjat tjat tjat

och vägen blir frosthal och svartsilverfärgad och

när andetagen syns i luften blir det genast lite obehagligt för då ser en att en andas in alla andras andning hela tiden

hela hela tiden

tänk på bussen då va

eller tunnelbanan i rusningstrafik eller nej tänk inte på det

då blir ni lika rädda som jag.

vill gå i ide och äta granbarr och gömma sig som brunbjörnar eller annat jaja

det är falska ord dethär, jag försöker som vanligt bara övertala

men jag vet ändå, alltså det är verkligen sant, jag tror mig verkligen se att något nu ska börja hända

jag måste bara avsluta nåt

jag vet inte riktigt vad

det är det som är så frustrerande

jag har ju redan fattat och ändå är jag så dum. ändå går jag inte. stänger dörren låser med lilla nyckeln sen kvar på tröskeln. jahaja. så står jag här nu då och ser varken in eller ut eller bort

men molnen ovanför jag tror de skingras eller kanske de är på väg bortåt

ska jag glädjas nu då eller ska jag hellre följa efter?

varför vet jag aldrig. 

#

det påstått subversiva i att vara för sen
ja jag förstår och visst struntar jag i tiden, jag vet för mycket

hellre en kort tid och en intensiv än ett långt liv under för tunga axlar
men mina axlar är ändå alltid tunga
och jag lär mig aldrig att det går bra även om jag är så sen

så sen
var aldrig
så skimrande var

havet breder ut sig även i mitt rum och under mina mattor
den påstått subversiva platsen, eller performativa, rummet,
javisst, är det så
det gör ont
det gör alltid ont

ja, visst
men i dessa snåriga skogar av gamla trasiga fraseringar
fraternité! jag vill inte äta
äta och spy äta och spy
det påstått subversiva i att
och som att påstå och diagnosticera alla så kallade kvinnosjukdomar
varför syns det inte vem som gör oss sjuka

det påståendet
jag orkar inte stå i det påståendet och försöka behålla lugnet och vetskapen om det påstått subversiva varje gång jag misslyckas med att infinna mig vid specifik tidpunkt och på specifik plats, det spelar ingen roll hur jag
att jag
att jag visste för mycket

#

så kom storheten och satte sig i knäet
regnet går på tvärs genom rutan fast fastnar i genomskärning
som knivblad trädens alla blad genom luften, jag vet det är en kliché men hösten lämnar mig aldrig opåverkad
och så då storheten på radio
de talar om att hon skriver så enkelt
fast det egentligen ju är svårt, det vet alla
på tvärs fastnar vattnet på rutan och mina små värmeljus på ett tefat i fönsterblecket
de ser så fåniga ut

på tema:

i bokstavsordning

åp amet tt ttttt t

ttttttttttt

och en gång föll det över mig:

men jag har aldrig nånsin kunnat hantera.

att vara annat, att alltid vara av annat

there are many different spieces

a variousity you couldnt even dream of

in your wildest wildest dreams

take for example, the hummingbird hawk-moth

macroglossum stellatarum

och alla andra, namngivna och icke-namngivna

men framförallt när jag pratar om ordning och jag pratar om oss

om vi börjar en gång för fyra år sedan och sedan utgår ifrån någonting annat än denhär ordningen jag har levt efter sen dess

då har jag kanske inte alls levt sen dess, det är kanske nu jag lever all tid.

och att alltid vara, på

ttt t

annat av annan art

aaaaat

nu blundar vi och hoppar

aaaaaaaa