2010-03-27

ser ut

har ett huvud mot sin bröstkorg
min
mot väven runt revbenen, knutarna, bandet runt ryggen, ett öra mot mina hjärtslag.
hur jag förknippar lukten av bensin med motorcykelmammor
hur jag reser mig upp och har huvudet någon annanstans.
ett öra emot slagen som jag började räkna förra gången någon lyssnade, knutarna av rädsla, bundna av tankar, av känslor, smällar smältdegeln ord
hur det jag valde att säga blev sagt och sedan ogjort, för jag vill att du ska lyssna, stanna här och lyssna, jag ger inte så gärna bort bilder av mig själv
bara dem
med bensin och avgaser och utan stödhjul. där jag säger att det är fegt med bromsar, skriker högst. och längst. längst bort. sitter vid änden av bordet.

Inga kommentarer: