#

läser i kurslitteraturen om min morfars farfars bror och hans samarbete med victoria benedictsson och tänker att det är ju fint. men ännu finare hade varit om jag inte vetat om att hans mor var en av victorias närmsta vänner endast för att jag läst hennes privata brev. och ännu finare hade varit om jag inte vetat om hans systers existens först efter att ha behövt gräva i släkthistorien och till slut hitta även hennes handstil nedpräntad. är det inte lite suspekt att mannen som var kvinnokämpen med stort K hade en mor och en syster som ingen över huvud taget kommer ihåg? är det inte lite suspekt att det även i nordisk kvinnolitteraturhistoria, som uppenbarligen strävar efter att berätta just kvinnohistoria, bara står om den store mannen? att det var han som fick skriva och bli skriven om. den fantastiske kvinnosakskämpen. med en mor som beklagar sig i sina brev när victoria är bortrest, eftersom det är den enda hon har att samtala med. uppenbarligen fanns ingen dialog mellan henne och hennes man. och med en syster som beklagar sig över att hon tycks ha blivit totalt bortglömd av sin bror, trots allt arbete hon lägger ned på att hjälpa honom och sina andra två bröder i deras respektive karriärer och familjeliv. ja, ja. allt dethär visste vi väl redan sen förut.