#

kan inte dra streck
inte räta linjer

kan inte giltigförklara de oskrivna reglerna, det ser ni ju, det som existerar är det som finns i ord, det som präntas ned, det som tvingas in i pärmar eller genom fingrar i tangentbord.

ska alltid försöka skriva det som förstörts för många gånger för att försöka
fånga det som jag inte längre känner
i ord, försöka känna det då
mellan räta rader, försöka

få det att stanna genom att säga: här.
såhär är det.

men det fastnar klibbar stockar sig i halsen eller
som tjära
olja
det fastnar
klibbar ihop tankar med ord. kladdar svart på vita pappersark kletar ihop
över de vågräta linjerna, de linjära strecken, gränserna
läcker genom ögonlock och över lakan
gränsdragningen blir oskriven, diffus, refuserad,

jag reviderar för många gånger om
det blir olja på tangenterna, det läcker genom fingrarna, det stannar inte och upphör inte och det får bokstäverna att fastna, klibbas fast,
bli kvar i mina händer. för hårt knutna till det som inte är ord.
linjalen går av. pennorna ruttnar.
det blir inga streck, jag kan inte ge dig några gränser.