#

hur kan det vara så
att det fastnar, allt du sa
långt inuti, jag upprepar det:
såhär och såhär. exakt så sa hon.
ändå är det kvar. går inte att hosta upp.

du är som cancer
först märker man ingenting,
sen bara växer det och växer. först kanske på en plats
sen tar det över, gör hela kroppen sjuk.
du gör mig sjuk.

om jag tror på nånting
så är det på det här
det är ett resultat av min tidigare ignorans, som vändes av ditt intresse, som blev till mitt, som blev till en besatthet när ditt övergick till
ignorans
ja, så är det.
du gör mig sjuk och det är inte verkligt
det är något jag bygger på denna enda detalj:
omöjligt. kommer aldrig att hända.
hur kan det vara så.


att du höll mig om dig, så att jag kände din puls i mina armar
och den var inte lugn
men du andades så tyst
lutade din näsrygg emot min, så hänsynslöst
hur kan det
hur kan du göra så, vara så, hur kan du somna i mina armar, lägga dig där
och säga:
omöjligt. kommer aldrig att hända.
jag blir sjuk när du säger så.