det är katt bredvid mig i sängen
det är famlandet efter känsla av substans
jag klappar katten
katten spinner
det är för många täcken och för varma kuddar och madrasser mjuka
för mjuka för min rygg
lakanskrynklor mot mina vader
famlandet efter en känsla som är sann
när man raderat ut ordet sanning
jag skulle kunna parodiera grovt över samtalen som försökts föras här men jag gör det inte
det blir för sorgligt
och saknar skärpa
sökandet efter skärpa, kontrast,
hur jag blir tyst och genomskinlig, försvinner
HUR SKA JAG KUNNA KÄNNA VERKLIGHETEN OM JAG HELA TIDEN FÖRSVINNER
sökandet efter samband mellan människor
utan skuld
är jag här för att jag känner skuld annars
tänker jag
katten spinner
jag hjälper ingenting
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar