för ungefär tusen år sedan sa någon jag beundrade mycket att jag skrev om en tvåsamhet eller önskad tvåsamhet i så många i mina texter
tror jag
eller något i den stilen
det gör jag inte, men nu skriver jag om dig:
vad det nu är eller icke-är
och du säger att du tappar greppet om världen när du är med mig,
och det är därför tiden också tappar sin betydelse och takt
bell hooks skriver att begäret efter makt eller rädslans terror så ofta tar över viljan och förmågan att älska
jag kan inte skriva om dendär känslan utan att ha en cyniker på min högra axel
sen romantikern på den vänstra
katten på sängen sover framför mig
och så regnar det utanför och du kör bil hem mitt i natten
för att ändå kunna vara här
du var ändå här
fast du nu måste köra
och katten lyfter på huvudet är skeptisk till regnet
alla konstiga saker vi lovat varandra
att återupprätta, upprätthålla eller aldrig upprepa
kontrakten
jag vet inte när tusen år har gått nu
all tid som jag varit med dig blir en enda
allt annat har väl sin gilla gång
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar