#

så kom storheten och satte sig i knäet
regnet går på tvärs genom rutan fast fastnar i genomskärning
som knivblad trädens alla blad genom luften, jag vet det är en kliché men hösten lämnar mig aldrig opåverkad
och så då storheten på radio
de talar om att hon skriver så enkelt
fast det egentligen ju är svårt, det vet alla
på tvärs fastnar vattnet på rutan och mina små värmeljus på ett tefat i fönsterblecket
de ser så fåniga ut