so let's dance but tell no one about tonight

var med m på hornstull strand i går/natt och dansade till le sport, ratata, joy division, broder daniel plus alla femtonminuterslånga remixer (vem vill dansa till samma låt i en kvart, egentligen?) med markus krunegård (som jag i och för sig inte är något stort fan av) som dj på dansgolvet och hanna fahl i baren. bra kväll. ! hanna fahl förtjänar förresten väldigt stort tack från min sida, eftersom hon med sina sena måndagkvällar i p3 pop fick mig att upptäcka den genre som sedan präglat min musiksmak sen dess. jag minns hur jag som fjortonåring satt med min iriver 256 mb redo varje måndag klockan 22 och spelade in hennes program för att sedan lyssna på alla de bra låtarna om och om och om igen. det var så jag upptäckte sambassadeur, juni järvi och kirsty maccoll, för att bara nämna några. åh, minnen. på tal om minnen! träffade le sport-örjan i förra veckan, som förstås undrade om det går bättre med brädan nu.. hans skateboard var nämligen den första i sitt slag som jag satte min fot på (då var jag i dagisålder och han var kanske tolv), och det slutade med en stor fläskläpp och att det tog nästan tio år innan jag stod på en dylik igen.. men sen dess har det bara rullat på! (jag börjar omisskännligen dra dåliga ordvitsar när jag blir trött, men det är ursäktat eftersom det roar mig så fantastiskt). god natt!