ögonhålorna pekar nedåt och inåt mot näsbenet och svalget
jag sväljer ned stora hårbollar att kräkas upp vid lämpliga tillfällen
du
ger mig ingenting längre
som ett napplamm i en skokartong i köket
mycket ensamt och smått
jag pressar tungor mot tandrader
ögonlock emot ögonlockskanter täcker allt och gör svart
andas in genom näsan och ut
andas inte ut
det är tårmönster på underkläderna på åhléns
tuggumimönster på gatstenarna, det skräpas
korta nagelkanter mot handflator tummar nogsamt invikta
för det är såhär man gör
det är såhär man gör
jag sväljer ord och etiketter
slickar på lappar och frimärken
allt ska märkas, synas
tar dina komplimanger och stoppar dem långt in i mig
där får de ligga och gömma
för jag glömmer ingenting
jag glömmer ingenting
jag bara upprepar och upprepar
som ett napplamm i en skokartong i köket
du är helt beroende av det här
jag gör mig fri
jag tror mig vara någon makt
jag kan inte fånga eller släppa
kräkas i gathörnen
samla på månader i hög
kan inte sluta
se
vilja bli sedd
höras
vilja bli hörd
den dagen du blir lyhörd är jag ett napplamm i köket
och du kan bära mig i skokartong
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar