#

jag vill gärna kräkas
få tillfällig andnöd
kikhosta

det är ett mycket ensamt arbete att alltid tala om sig själv
tala öppet om sig själv
tala högt på öppna platser
tro att man är en ronja att skrika vår-eller höstskrik

men jag är ingenting under det här
det finns ingenting innanför de här pannbenen vi låtsas använda som sköld
talar alltid om oss
som om det funnits något sådant

någon som läste mig sa en gång att jag verkade leta efter någon sorts tvåsamhet
som vore det det jag gömde bakom naglarna
nej, jag ska kräkas i era skor på festen
hålla i era hår hårt med mina händer
klösa mig fast som en katt
ni kommer aldrig undan mig för jag är allting mycket öppet
i era ansikten
vi ska alltid tala om ett vi

jag är ett mycket ensamt arbete
gediget, mödosamt klamrar jag mig fast vid postteorier om avsaknad av sanning och subjekt
detta är bara ännu en situation
en påminnelse om att jag läst haraway
en dricka på mc donald's mitt i natten på väg hem

om att bryta principer och mönster
jag bryter så gärna ned mig själv
det gör du också
du också
och du
om vi kunde tala om för varandra: här är inte okej att spy upp sig själv
inte i varenda gathörn
inte under varenda gatlykta turn my collar to the cold
and damp
andas fuktig luft nära dina öron
och i fiskartröja
jag ger mig själv så gärna åt ditt liv
och åt alla andras