det är sent
det är kväll
det finns hundra anledningar att sova
men vad ska jag med sömnen till
när jag inte kan hitta min kropp
jag försöker
bebo
det som inte går att spåra
mina ben, mina lungor, det flöde av liv
som andas och brusar och slår
jag har tyngd
jag har ord
jag har hjärna och händer
men det jag som är jag
är en själs existens
den far runt
som ett irrande
bloss genom rymden
den vill ut, den vill bort
till nya, andra objekt
skapar bild
skapar form
i tanken kring ljuden
en kuliss där mitt sinne
vill stanna och se
vad är jag
vad är vi
vad är hjärna och händer
vad är magen och hjärtat
och ett hem i en kropp
jag har jord
jag har tyngd
jag har känslor och rötter
men ikväll vill mitt irrande bloss inte hit
det är på resa
genom rymden
genom rymder av mening
som det söker för att skapa
en bild av sig själv
bara först
när jag landar
i stunden och kroppen
kan jag släppa min tanke
om att jag är ett jag
jag är vi
jag är du
jag är jorden och sinnet
den som ser, hör och känner
men jag är inte unik
inte avskild
eller ensam
bara del av det andra
som jag ser hör och känner
just som du gör nu