berättar sagor
metasagor om stora helheter som ändå inte finns
religioner, berättelser för små och stora barn
trasslar in mig i teorier om trangression och letar genvägar till jaget
letar sanningar i andras ord, men de mest trovärdiga är de som förnekar att sanningen finns.
så där står jag i nätet av minnen och tid och försöker hitta lösa trådar
subjektspositionen är oklar. identiteten mycket fragil. jag är som ett av de små barnen
men jag berättar bra för de stora. och läser det i verkligheten som jag letat efter så länge
genom att någon säger att den inte finns har jag äntligen någonting att hålla i
någonting att bygga med
jag är inte autonom. jag är inte självbestämd självdeterminerad subjektivitet
jag tappar också ord. och använder dem jag blivit given. jag tar det jag har för handen.
berättar sagor om sanningar såsom jag tänker att de kunde ha blivit. jag berättar om mig själv som någonting jag kanske kunde bli. framställer. lutar mig aldrig tillbaka.
2012-02-05
#
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar