#

"Jag undrar vem som tänker vad, egentligen.
Vi kan kalla det en sommar av blickar,
Av relationsanarki
Jag har fortfarande svårt för tystnader, inte för att
Tystnaden inte är värdefull. Snarare för att jag undrar vilka tankar det är som inte blir uttalade, delade, meddelade. Jag undrar sannerligen
Vem som tänker vad, egentligen -

På sommaren är det lättare att vara vaken nattetid
Svårare att komma i tid om morgnarna
Det är svårt att inte gå
Svårt att inte stanna
Jag stannar gärna till bara för att få se dig i ögonen, bara
Ganska kort. Inte påtagligt länge. En sommarblick får aldrig bli alltför påtaglig, då kan den bli uppenbar -

Vi kan kalla det en sommar av
trotsande av
normer, eller en sommar byggd på fördomar
Vi cementerar fördomarna, förutsätter dem för att kunna göra tvärtemot
Jag undrar vem som trotsar vad, egentligen?
Troligen går jag emot mina egna normer, vilket alltid är något
Kanske, egentligen, den enda möjliga vägen att gå. Det är ju trots allt bara mina egna begränsningar som jag verkligen känner till. Det är dem jag kan blottlägga.

Vi kan kalla det den rotlösa sommaren.
Sommaren då jag blev egen
Sommaren då jag hela tiden inbillade mig att jag inte behövde någon
Men ändå hela tiden letade. Oavbrutet. Efter ögonen att stanna för. Efter tankar att undra efter, fråga efter, längta efter att få ta del av. Ta del av någon. Vi kan kalla det en sommar av intensifierande. Jag tror att det är det jag letar efter
Skärpa."